Man + Kvinna = Vänskap
Jag tampas lite med vänskapsbegreppet mellan män & kvinnor...Jag vill tro att det är fullt möjligt att "bara" vara vänner! Det är en känslig gräns mellan vänskap och älskande. Jag vill påstå att jag älskar flera män men vill för den skull inte leva med dem i en kärleksrelation. En vän är någon man litar på, blir glad av, vill träffa emellanåt och som vill detsamma.
Det funkar att vara vän med någon man haft en relation med, om båda är klara med den "laddade" delen. Mina söners pappor är två goda exempel, vi har en livslång relation p g a våra barn, måste kunna prata om allt och känner varandra väl.
vänskap kan leda till kärlek likväl som kärlek kan leda till vänskap
Gammal är klok
När man blivit äldre, förmodligen fått barn, levt i relation, provat på livets skeden och kristalleserat ut vem man är - då är man ute efter en helt annan typ av kärlek, mer vänskapsbaserad fast med attraktion.
Det handlar inte om att man blivit kräsen, bara klok - hellre ensam än tveksam...
I vänners sällskap kan man vara sig själv
Jag är lyckligt lottat med många vänner, men det är bara en handfull som känner mig helt. Det sköna med "riktiga" vänner är att man kan träffas spontant och alltid ha något man pratar om, man kan också dela tystnaden med en vän. Mina vänner ger och tar, liksom jag.
Jag är en social människa som tycker om att umgås och träffa nya individer.
Vänner är inget man skaffar sig, det är människor som har funnits där hela tiden tills man träffar dem.
Syskonkärlek i den sanna bemärkelsen
Det finns en vän som känner mig bättre än någon annan, en vän som jag älskar högst av vänner, en vän som jag kännt hela mitt liv.
Jag delar mina tankar med henne, min lycka och min sorg - vi delade till och med plats i vår mammas mage - min allra käraste syster <3